Weekly News

Klas Wåhlberg, VD branschföreningen Teknikföretagen AUTOMATION

Så behåller industrin konkurrenskraften

Det krävs bland annat förändringsvilja och teknikintegration för att svenska företag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga, menar Teknikföretagens ordförande.

Att tänka ”chefen vet inte alltid bäst” är sunt om det finns en ömsesidig respekt.

I maj är det ett år sedan Klas Wåhlberg tillträdde som VD för branschföreningen Teknikföretagen som samlar industriföretag verksamma i Sverige, svenska såväl som utländska. Med en bakgrund bland annat i ABB, AdTranz och Bombardier både i Sverige och utomlands samt som verksam i organisationen Swedtrain har han en bred kunskap om tillverkningsindustri och vad den betyder för ett land. – En konkurrenskraftig industri är en av de allra viktigaste grundbultarna för utveckling av välstånd och tillväxt i Sverige, säger han.

Han lyfter fram Tysklands förbundskansler Angela Merkel som ett bra exempel på en politisk ledare som tydligt talar om den viktiga kopplingen mellan framgångsrik industri och ekonomisk stabilitet i sitt land. Initiativet ”Industrie 4.0” är också initierat från allra högsta politiska ort i Tyskland. Klas Wåhlberg är involverad i det svenska projektet Flaggskeppsfabriken – ett gemensamt initiativ av fackförbundet IF-metall, Vinnova och Teknikföretagen. Det drevs mellan 2012–2015 men som alltjämt lever kvar ute bland företag. – Projektet handlar grundläggande om att stärka tillverkning i Sverige genom erfarenhetsutbyte mellan tio företag som alla har konkurrenskraftig produktion i Sverige.

De deltagande företagen under 2012–2015 representerade både organisationer med starkt centraliserat och mer decentraliserat synsätt på hur tillverkning och beslutsfattande i utveckling och produktion kan ske. – Det unika med Flaggskeppsfabriken har varit inslaget av både en akademisk del som gav strukturen på ett vetenskapligt sätt respektive praktisk tillämpning i verkligheten.

Kompetens A och O för Sverige som industrination

Det viktigaste resultatet med projektet så här långt menar han är att lyfta fram de identifierade styrkor som är gemensamma för de tio företagen: attityder, förändringsförmåga, teknikintegration, samverkan, kompetensutveckling och strukturer. De ”best practice” som företagen delar med sig av är något som han menar att andra företag – oavsett storlek – kan omsätta och anpassa till sina förutsättningar. – Den svenska modellen och industritraditionen med lite mer decentraliserat ansvar på produktnivå eller produktionsenheter är en styrka och en av förklaringarna till att svenska företag hela tiden lyckats ställa om och konkurrera internationellt trots en mycket liten hemmamarknad. Vi har ett bra utgångsläge bland annat genom att anställda uppmanas ta egna initiativ, komma med egna förslag och hitta lösningar. Att tänka ”chefen vet inte alltid bäst” är sunt om det finns en ömsesidig respekt det vill säga alla bidrar efter sin förmåga.

Ett annat sätt att beskriva Sverige som industrination är att vi har ”oproportionerligt” många multinationella företag i förhållande till befolkningsstorleken. En trend som börjar synas allt mer internationellt är att företag hämtar hem produktion från ”låglöneländer”. – Trucktillverkaren Unicarrier i Mölnlycke är ett svenskt exempel på detta. Det är ett mer kostnadseffektivt sätt ur ett helhets perspektiv.

Små eller stora avvikelser som alltid kan uppstå i tillverkning av komplexa produkter har helt enkelt visat sig vara är snabbare, enklare, billigare och effektivare att åtgärda där kompetensen finns. En annan drivkraft är korta serier och en tredje drivkraft till att hämta hem produktion är att ha produktion geografiskt nära slutkunden. – Nästa trend som vi är inne i är digitalisering. Ett exempel är optimering av tillverkningsprocesser och att addera mervärde i produkter med ett ökat tjänsteinnehåll. Exempel på det senare är övervakning av komplexa produkter som flygplansmotorer och gasturbiner. Det möjliggör inkomster från tjänster som tillverkaren kan erbjuda slutkunden parallellt med att man samlar in data för framtida produktförbättringar. Trenden är att detta flyttar ut till allt billigare produkter och på sikt i allt fler konsumentprodukter. – Jag upplever att både svenska företagare och facket är helt överens om att anpassning och utveckling är enda sättet att kunna trygga och utveckla industrijobben i Sverige.

Läs även artikeln om automationsbranschens framtid

Ett villkor för detta är även återväxten. Att det uppväxande släktet vill jobba i tillverkningsindustrin och att man förstår vilka stimulerade jobb som finns här. – Vår åsikt är att man redan som 16-åring inte ska behöva göra sitt yrkesval genom gymnasievalet. Man måste ha fler chanser i livet att kunna välja yrkesbana. I detta fall kunna få industriarbeten utifrån olika utbildningsvägar. På samma sätt ska en erfaren industriarbetare kunna ges möjlighet att kompetensutvecklas. För en sak är säker; vi kommer att behöva arbeta allt längre.



Fakta

FAKTA
Klas Wåhlberg, har efter examen på Chalmers på 80-talet arbetat inom spårburen teknik på ABB Traction. Vidare i det fusionerade bolaget Adtranz och även i dess nuvarande ägare Bombardier. 2004–2008 var han chef för Upplands lokaltrafik. Ordförande för branschorganisationerna Swedtrain respektive Teknikbolagen. 


Dela artikeln

Journalist

Anders Edström Frejman

Fler artiklar