Weekly News

Miljökrav behövs för en hållbar gruvindustri HÅLLBARHET

Miljökrav behövs för en hållbar gruvindustri

LKAB har inget emot miljökraven som ställs på gruvindustrin. Många av kraven stämmer väl överens med gruvbolagets egna miljö-värdegrunder.

"För varje ton klimatsmarta pellets som Sverige säljer, minskas de globala koldioxidutsläppen med cirka 30 kilo."

Miljökraven för Sveriges gruvbolag är många. Några exempel är regleringar av koldioxid, svavel, buller, ammoniak, kväveutsläpp och energieffektivisering. Vissa miljökrav är tuffare att leva upp till än andra, särskilt när miljökraven ställs mot varandra och ska uppfyllas samtidigt.

– Miljökraven är ingen nackdel för vår konkurrenskraft. Snarare tvärtom. Kraven innebär att vi behöver ligga i framkant jämfört med våra globala konkurrenter. När miljökraven är rimliga och möjliga så hjälper de oss att uppfylla våra värdegrunder om att vara effektiva, miljövänliga och att använda de resurser som finns på bästa sätt, säger Stefan Savonen, avdelningschef för energi och klimat på LKAB.

Miljökraven får LKAB att använda mindre material och öka sin effektivitet, något som också är positivt för gruvbolagets egen ekonomi.

– Vi blir sparsamma med de naturresurser vi använder och ser till att använda metoder när vi bryter som gör att vi får ett högt utfall av malm. Vi ser också till att få så lite rester kvar som möjligt och det gör att vi blir mer lönsamma, säger Stefan Savonen.

Det som mest kan äventyra gruvbolagens lönsamhet och konkurrenskraft är de ekonomiska styrmedlen från staten och EU som används för att gruvbolagen ska kunna ha en miljövänlig och hållbar inriktning.

– Vi får svenska styrmedel från staten och övergripande styrmedel från Europa som är baserade på ett Europeiskt handelssystem. Det finns risker i hur reglerna för styrmedel utformas. Antingen kan de hjälpa oss i vår utveckling eller så gör de att vi tappar vår konkurrenskraft, säger Stefan Savonen.

EU:s handelssystem och regelverk för styrmedel påverkar bland annat nivåerna för utsläpp av koldioxid och indirekt också priserna på el. Gruvbolagen använder mycket el men i dag ger inte Sveriges styrmedel någon kompensation för elintensiva industrier, något som ges i andra länder som Finland och Tyskland.

– Våra kostnader för indirekta koldioxidutsläpp blir enormt stora då vi är elintensiva men i nuläget får vi inte samma typ av kompensation från staten som finns i andra länder. Då får vi väldigt svårt att konkurrera, säger Stefan Savonen.

Hållbarhetsfrågor som är globala, till exempel koldioxidutsläpp, kräver globala regler. En kraftfull global överenskommelse skulle i det här fallet göra att gruvbolagen i Sverige får större konkurrenskraft för att fortsätta kunna vara bland de mest miljövänliga industrierna i världen.

– Vi skulle behöva styrmedel som är förutsägbara minst 5-10 år framåt eftersom vi bygger maskiner från grunden som reglerar utsläppen efter miljökraven. Vårt mål är att minska våra koldioxidutsläpp med ytterligare 20 procent fram till år 2020, säger Stefan Savonen.

I dag släpper LKAB ut 30 kilo koldioxid per ton pellets som de producerar. Många av deras globala konkurrenter har ett jämförelsevärde på 60-90 kilo koldioxid men konkurrenterna har inte samma miljökrav att följa som i Sverige och kan därför pressa priserna.

– För varje ton klimatsmarta pellets som Sverige säljer minskas de globala koldioxidutsläppen med cirka 30 kilo, säger Stefan Savonen.

Tillräckliga styrmedel och en global överenskommelse skulle göra att den svenska gruvindustrin kan satsa vidare på forskning och utveckling inom hållbarhet och miljö.

– I Sverige finns en helt unik malm som bidrar till mycket av den energi som vi behöver. Energin är koldioxid-neutral och till det har vi har utvecklat effektiva processer för hanteringen. Det innebär att vi bara behöver använda en tredjedel av den energi som våra konkurrenter använder och därför har vi också bara en tredjedel av utsläppen, säger Stefan Savonen.

Fakta

Fakta

Miljöpåverkan från svenska gruvor har minskat kraftigt. Att en gruva ändå i någon mån påverkar sin omgivning är ofrånkomligt. Källa: SGU

Dela artikeln

Journalist

Christine Brorsson

Fler artiklar