Weekly News

Sven-Erik Bucht JORDBRUK

Sven-Erik Bucht: "Satsa på kvalitet"

"Vi måste också bli bättre på att förädla våra produkter och inte minst på att marknadsföra dessa."

Det går knappast en dag utan att det rapporteras om mjölkbönder som går på knä eller om jordbrukare som tvingas lägga ned på grund av bristande lönsamhet. Men, menar Sven-Erik Bucht, det är inte hela sanningen.

– Det finns en stor potential i det svenska jordbruket och jag menar att det är en framtidsbransch som vi bör och ska satsa mer på. Vad det svenska jordbruket producerar kan bli en exportframgång av samma betydelse som många andra näringsgrenar är och har varit historiskt för Sverige, säger han.

Kvalitet är den väg som svenskt jordbruk ska gå, understryker Sven-Erik Bucht.

– När det på många andra håll i världen finns väldiga problem med hög antibiotikaanvändning i djurproduktionen och resistenta bakterier har vi en fördel. Vi ligger kanske längst fram av alla länder när det gäller djurskydd och djurhälsa. Vi har dessutom rent vatten, ren miljö och få smittor. Det är viktiga fakta att lyfta fram och bygga vidare på. Till viss del har vi också ett klimat som gynnar produktion av exempelvis spannmål med hög och jämn kvalitet. Att försöka konkurrera i ett lågprissegment vore därför oklokt, framför allt i en omvärld som ropar efter kvalitet, fortsätter Sven-Erik Bucht.

Det Sven-Erik Bucht vill se är framför allt en satsning på ökad export.

– På en marknad där massproduktion dominerar i dag har vi möjlighet att skaffa oss en position som bygger på hög kvalitet. I många länder finns det en stor efterfrågan på högkvalitativa livsmedelsprodukter. Det gäller inte minst i många ekonomisk snabbväxande länder i Asien där det finns en stor och ökande medelklass som både har köpkraft efterfrågar just det vi är bra på att producera.

– Andra länder har insett detta och för oss är det nu viktigt att inte förlora tempo. Från regeringens sida gör vi mycket för att bereda vägen för svensk livsmedelsexport. Det kan handla om kontakter och främjaderesor till olika länder eller avtal med myndigheterna i ett land för att möjliggöra handel med olika livsmedel. I Kina, som är en marknad med stor potential, har vi till exempel tillsatt ett skogs- och lantbruksråd på den svenska ambassaden i Peking.

– Vi måste också bli bättre på att förädla våra produkter och inte minst på att marknadsföra dessa. Det görs redan mycket, men vi kan definitivt bli ännu bättre. Ett sätt är att det genom märkning tydligt ska framgå att produkten är producerad i Sverige och på vilket sätt.

Ofta får man höra att det svenska jordbruket konkurerar på ojämlika villkor med jordbrukare i andra länder, exempelvis inom EU.

– Det är delvis rätt. Vi har ett bättre djurskydd och det kostar. Vi har en betydligt mer restriktiv syn på bekämpningsmedel som också kostar. Och vi har även en högre prisnivå på exempelvis drivmedel. Samtidigt får man inte glömma bort det jag tidigare nämnde att det också finns en plussida. Allt fler konsumenter efterfrågar kvalitet och produkter som är producerade på ett etiskt och miljömässigt korrekt sätt.

– När jag handlar brukar jag roa mig med att titta i butikernas köttdiskar. Där den svenska fläskfilén för 149 kronor brukar ligga är det ofta tomt, men där den danska för 79 kronor ligger är det fullt. Det säger också en hel del, inte minst om vilken makt konsumenterna har.

– Från politiskt håll kan vi naturligtvis göra mer. Vi arbetar exempelvis hårt för att fler länder ska följa efter oss, men framför allt att de regler som redan finns inom jordbruket i EU verkligen efterlevs, till exempel förbudet att klippa grisknorrar eller använda antibiotika i djurfoder utan att djuren ens är sjuka. Så är tyvärr inte fallet i dag.

Lite mer än var tredje svensk bor fortfarande på landsbygden och många skulle vilja flytta ut på landet om det gavs möjlighet, till exempel genom förbättrad och utbyggd infrastruktur.

Ändå talas det ofta om landsbygden som ett problem, något som Sven-Erik Bucht inte alls vill skriva under på.

– Till exempel kommer ungefär 120 miljarder kronor av Sveriges exportintäkter från den landsbygdsnära skogssektorn. Dessutom sysselsätter skogssektorn 60 000 människor direkt och 200 000 indirekt, så vi talar om något betydelsefullt för vårt land.

Även om det finns en stor exportmöjlighet för svenska livsmedel är importen av livsmedel de facto också omfattande.

– Det innebär att potentialen för att utveckla även den inhemska marknaden är stor. Medvetandet om det starka sambandet mellan hög kvalitet på mat och god hälsa ökar liksom det ohållbara i att transportera livsmedel från andra sidan jordklotet sett ur ett miljöperspektiv.

Avslutningsvis vill Sven-Erik Bucht understryka vikten av en långsiktig landsbygdspolitik.

Det går inte att byta inriktning vart fjärde år. Det är en långsiktig och sammanhållen landsbygdspolitik som kommer att skapa förutsättningar för att möta utmaningar och möjligheter på landsbygden samt att skapa jobb i hela Sverige.

Fakta

Namn: Sven-Erik Bucht

Ålder: 61 år

Familj: Fru och tre barn

Bakgrund: Kommunalråd i Haparanda

Erfarenhet av jordbruk: Har en mindre lantbruks- och skogsfastighet

Äter till frukost: Fil, kaffe och smörgås

Favoriträtt: Souvas, lättrökt renskav, med potatismos och rårörda lingon

Fritidsintressen: Fiske och bärplockning

Gör en lördagskväll: Badar bastu, leker med barnbarnen

Gillar: Musik

Ogillar: Lyssna på gnäll

Hur ser en middag ut på ett EU-möte: Det blir sällan middagar, men ofta jobbluncher med diskussioner

Viktigaste jordbrukspolitiska frågan: Att få på plats en nationell livsmedelsstrategi

Dela artikeln

Journalist

Martin Westholm

Fler artiklar