Weekly News

Kompetens A och O för Sverige som industrination

Regeringen har tillsammans med industrirepresentanter utarbetat en strategi för nyindustrialisering av Sverige. En nyckel är återväxt av rätt kompetens.

"Förutom ett fokus på digitalisering, hållbar produktion, innovation läggs även stor vikt på ett fjärde ben. Något man kallar för Kunskapslyft industri."

Betydelsen av en livskraftig industri för ett land är väl dokumenterad. Tyskland och Japan är två mycket bra exempel på vilken betydelse tillverkningsindustri kan ha för ett lands ekonomiska utveckling. Runt tillverkande företag skapas behov av kringtjänster som spänner allt från lunchrestauranger och andra servicetjänster till avancerande underleverantörsföretag. Tillverkning ger ringar på vattnet.

Sverige har också varit framgångsrika på tillverkning i ett internationellt perspektiv. De förhållandevis många och stora exportföretagen lyfts ofta fram som ett exempel på det. Samtidigt förändras världen. Nya spelare dyker upp där automation, digitalisering och globalisering är tre parametrar. Industrins betydelse som tillväxtmotor är något som många regeringar tagit fasta på. Israel och givetvis Tyskland är exempel på länder där vikten av den egna industrins konkurrenskraft ligger långt upp på de styrandes agenda. I Sverige har regeringen tillsammans med industrin utarbetat en handlingsplan för Smart industri. Man kallar det för en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige.

Läs även om hur Virtual Reality effektiviserar industrin

Förutom ett fokus på digitalisering, hållbar produktion och innovation läggs även stor vikt på ett fjärde ben. Något man kallar för ”Kunskapslyft industri”. ”Bristen på arbetskraft med lämplig kompetens är en av de största utmaningarna och tillväxthindren för industrin i dag. Regeringens övergripande mål är att öka sysselsättningen. Var femte rekrytering leder dock inte till att någon anställs. Kompetensförsörjningen är därför central och kan förbättras genom tillgång till rätt kompetens, på rätt plats och i rätt tid”, förklarar regeringen i sin bakgrundsbeskrivning.

Några av åtgärderna är fler utbildningsplatser till högskola och yrkeshögskola inom ramen för kunskapslyftet. Man satsar på ett ”pilotprojekt för bättre regional samverkan för yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning samt för industriell relevans”. I klartext: vuxenutbildningar – yrkesvux – ska bli både bredare till innehåll och mer träffsäkra när det kommer till att matcha mot den lokala industrins behov.

För att säkerställa den långsiktiga återväxten av potentiella studenter inom teknik och naturvetenskap med rätt förkunskaper satsar regeringen på mer matte och IT på skolschemat i grundskolan samt att ”Öka attraktiviteten att bli lärare inom matematik och teknik”. Regeringen anslår även särskilda medel ”för att kraftsamla om samverkan mellan industri och skola”. Det senare handlar om att öka lärares och elevers kunskaper om hur det är att arbeta i industrin. Studiebesök, mässor och informationsmaterial nämns som tre exempel på verktyg för detta.

Missa inte intervjun med Johan Carlstedt, Ingenjörsvetenskaps Akademien IVA, om varför Sverige måste bli ett intressant ivesteringsobjekt

Sveriges Ingenjörer och IT- och Telekomföretagen är bara två av alla branschförbund som trycker på behovet att bredda rekryteringsbasen till industrin för att möta kompetensbristen. Till exempel är det förhållandevis få tjejer som söker sig till arbeten med teknik och naturvetenskap konstaterar man. Även branschförbundet Skogsindustrierna som representerar en bransch som genomgår stora förändringar – men som samtidigt aldrig gått bättre och är en framtidsbransch – lyfter fram kompetens som ett villkor för att utveckla framtidens bioprodukter.

Dela artikeln

Journalist

Anders Edström Frejman

Fler artiklar