Weekly News

Ulrik Larsson JORDBRUK

Jordbruk med precision på snabb frammarsch

"Gödning, tillförsel av bekämpningsmedel, bevattning och andra åtgärder riktas dit de behövs i stället för att spridas jämt över hela odlingsområdet."

Ulrik Larsson driver ett lantbruk i Hova i Västergötland. Gården är på 330 hektar och produktionen är till största delen inriktad på höstvete, höstraps och korn. Han är också en av de första i Sverige som anammat precisionsjordbruk.

– Att hushålla med konstgödsel, som göder sjöar och hav, och ogräsbekämpningsmedel, som kan slå ut den biologiska mångfalden, är viktigt, menar Ulrik Larsson. Det samma gäller för vatten som på många håll är en bristvara, särskilt varma somrar.

Men det finns ett problem som blivit allt mer uppenbart i och med dagens allt större jordbruk. Ett och samma odlingsområde kan rymma vitt skiftande förhållanden.

– Av gammal vana har man behandlat hela odlingsområden på samma sätt. När det är dags att tillföra näring gödslas marken ofta helt likformig utan att någon hänsyn tas till de lokala variationer och de mikroförhållanden som kan förekomma på ett fält, säger Ulrik Larsson.

– Det är naturligtvis inte särskilt lyckat! Kan man i stället fördela exempelvis gödseln där den behövs som bäst är det naturligtvis en fördel ur ett miljöperspektiv men också ur en ekonomisk synvinkel.

Med precisionsjordbruk menas att olika tekniker och metoder anpassas vid en viss tid till en viss plats och att dessa är identifierade med så noggrannhet som möjligt.

– Gödning, tillförsel av bekämpningsmedel, bevattning och andra åtgärder riktas dit de behövs i stället för att spridas jämt över hela odlingsområdet. Följden blir mindre näringsläckage och en effektivare resursanvändning, berättar Ulrik Larsson. Dessutom tycker vi oss kunna se större skördar och en högre och jämnare kvalitet. Sedan kan man aldrig komma ifrån att vädrets makter också spelar en stor roll.

Genom att samla in data och dokumentera skillnader på jordkvalitet, grödor och andra förhållanden över tid och inom åkrarna får man den information som behövs för att i detalj anpassa de åtgärder som behöver vidtas.

Sensorer kan exempelvis placeras under markytan. Dessa mäter och rapporterar in fysikaliska och kemiska data till en central dator. Andra sensorer kan monteras på jordbruksmaskiner för att samla in data om de grödor de passerar. En tredje sorts sensorer kan i sin tur mäta fuktighet, temperatur och ljusinflöde, viktig information för om det exempelvis finns behov av bevattning.

På Ulrik Larssons gård har åkermarken kartlagts med utgångspunkt från jordens näringsinnehåll och på så sätt har man fått fram viktig information om vad som eventuellt fattas, exempelvis kalk, magnesium och koppar.

Informationen har därefter överförts till en karta som sedan kopplats till en GPS-funktion inne i traktorn.

En större precision i jordbrukets insatsvaror gynnar såväl miljö och jordbrukare som konsumenter. Det belastar miljön mindre, minskar kostnaderna för jordbrukaren, ökar avkastningen och optimerar utnyttjandet av resurser.

– För mig handlar det också om att vara rädd om den jord jag har. Dagens högmekaniserade jordbruk med stor, tunga maskiner sliter mycket på jorden och då är det viktigt att kunna ”betala tillbaka” där så är möjligt, säger Ulrik Larsson.

– Om jag ser det har vi bara sett början på det här med precisionsjordbruk. Det är så mycket som talar för att det här är framtiden.

Dagens GPS-positionering och sensorteknik, som kan mäta fuktighet och ljustillförsel är bara början. I framtiden kommer mycket att handla om robotteknik när stora förarstyrda maskiner ersätts med ett antal autonoma robotar som släpps ut på fälten för att tillsammans utföra olika punktarbeten där det behövs.

Dela artikeln

Journalist

Martin Westholm

Fler artiklar