Weekly News

Mikael Danielsson SKOGSINDUSTRIN

Han ser Stora möjligheter för svenskt trä

Få näringar är förmodligen mer förknippat med Sverige än träbranschen. I olika former och användningsområden har det under lång tid utgjort en viktig del av vår ekonomi. På Svenskt Trä vill man inte bara bibehålla detta utan även bidra till att svensk träindustri utvecklas ytterligare inom en rad områden.

Träbranschen kan erbjuda ett riktigt Kinder-ägg

Svenskt Trä ser man stora möjligheter framöver, inte minst inom det trätekniska området, som Mikael Eliasson, direktör på Svenskt Trä, ansvarar för:
– Vi arbetar för att allt fler ska se fördelarna med trä som material. Trä är både starkt, förnybart och naturligt och skapar samtidigt en trivsam och vacker boendemiljö.

Det är också där som Svenskt Träs fokus ligger framöver; att bredda marknaden för svenskt trä och samtidigt öka värdet på produkterna, såväl nationellt som internationellt. Trä och trärelaterade produkter har länge varit lite av ryggraden i svensk ekonomi, med en substantiell del av landets så viktiga export – och det med en hållbar råvara!
– Det är den visionen vi jobbar med och det vi brinner för, förklarar Mikael Eliasson och utvecklar med ett tydligt budskap:

– Vi vill vara med och driva utvecklingen inom den globala bioekonomin, att underlätta för en övergång från fossilbaserat till hållbart. Kollektivt sett kan vi inte fortsätta som vi gör, samhället måste bli mer hållbart och där kommer trä in som en viktig och kanske avgörande faktor.

En av de stora möjligheterna att faktiskt bli mer hållbara hittar vi i den svenska skogen, men den måste utnyttjas, förädlas och marknadsföras på rätt sätt för att detta ska bli verklighet.

Mikael Eliasson hävdar att det just inom byggandet finns en enorm potential:
– I dag utgör material, som inte kan klassificeras som hållbart, en stor del av materialet vid byggnationer och här finns en hel del att göra. Mycket av detta kan ersättas av trä och då skulle vi globalt sett göra inte bara ekonomiska vinster utan dessutom markanta klimatvinster. Trä som byggnadsmaterial kommer att och måste få en större roll framöver – det är vi skyldiga framtida generationer.

På Svenskt Trä tror och hoppas man att trä ska utgöra 50 procent av materialet vid bostadsbyggande redan 2025 och att trenden sedan ska fortsätta. Strategierna för detta är tydligt utstakade och mycket handlar om att få hela branschen med sig, framför allt inom den produktutveckling som krävs för att målen ska uppfyllas. Men just nu gäller det bara att hänga med för vi är inne i en fas där utvecklingen går riktigt snabbt.

Mikael Eliasson ser emellertid mer fördelar med en övergång till trä:
– Att öka träandelen i byggbranschen är bara en början. Lika viktigt är det att påverkar förpackningsbranschen. En övergång där ger också enorma klimatvinster och är samtidigt bra för svensk träindustri.

Om dessa är områden som känns lika naturliga som självklara, så jobbar man på Svenskt Trä även med ett annat spännande och relativt nytt område – trä och välbefinnande.
– Forskningen visar tydligt att det finns stora fördelar med att använda mer i trä inom såväl vård som barnomsorg och utbildning. Kort och gott kan man säga att människor tillfrisknar snabbare, mår bättre och lär sig mer om man vistas i en miljö med mycket trämaterial, förklarar Mikael Eliasson, som gärna liknar träindustrins möjligheter vid ett ”Kinder-ägg”:
– Det är egentligen som ett ”Kinder-ägg” med ett tredelat innehåll; byggandet blir bättre och mer rationellt, byggandets påverkan på klimatet minskar och vi mår bättre samtidigt som urbaniseringens negativa effekter kompenseras.

Hur den pågående storurbaniseringen kan påverkas av träindustrin kräver en närmare förklaring.
– Trä, under alla faser av produktionen, tillhör landsbygden. Det växer på landsbygden och det förädlas på landsbygden och det innebär försörjningsmöjligheter i områden som annars har och kommer att få det svårt, förtydligar Mikael Eliasson.

Att svenskt trä och därtill kopplad förädling kan innebära mycket positivt för oss är tydligt, men hur blir det då så?

Även om man ser positivt på framtiden så finns det utmaningar och det är något som man på Svenskt trä dagligen jobbar med.
– Först och främst handlar det om att utveckla och öka volymerna av trä så att vi kan förse en hungrande värld med förnyelsebara råvaror, betonar Mikael Eliasson och tillägger:
– Vi måste se till att vi får tillgång till den skog och därmed det virke som behövs för att tillgodose efterfrågan – att utnyttja de resurser vi har är centralt. Samtidigt kan man tydligt urskilja tendenser att mer och mer skog ska avsättas och skyddas. Det finns också långt framskridna planer att införa kilometerskatt, vilket skulle undergräva vår konkurrenskraft. Råvaran finns nämligen långt ifrån konsumenterna och detta skulle innebära stora kostnadsökningar.

Eftersom träexporten är viktig och så ska förbli (70 procent av allt som produceras exporteras), finns frågan högt uppe på Svenskt Träs agenda, precis som kompetensförsörjningen – en utmaning som man delar med så många andra viktiga branscher i dagens Sverige.
– Men för oss är det lite speciellt. Vi kan nämligen erbjuda riktiga jobb på landsbygden, vilket är viktigt ur ett samhällsperspektiv och därför jobbar vi nära såväl företagen som det offentliga och akademin med att lösa den här frågan långsiktigt. Just nu har vi, som många andra, svårt att hitta rätt personal, menar Mikael Eliasson.

På Svenskt Trä ser man en fortsatt och gärna utvecklad forskning som en nödvändighet för att målen ovan ska uppfyllas.
– Det handlar om att förstå mer om hur vi kan utveckla processerna inom träindustrin, inte minst med hjälp av ökad digitalisering. Dessutom vill vi gärna skapa möjligheter för ökade marknadsandelar genom att vi kan få fram nya och innovativa sätt att använda träet i byggprocessen. Och sist men inte minst ser vi gärna mer forskning inom trä och välbefinnande och hur användningen kan ha en positiv effekt på oss alla, avrundar Mikael Eliasson. 

Fakta

Namn: Mikael Eliasson

Titel: Direktör Svenskt Trä

Ålder: 63

Bor: Stockholm

Dela artikeln

Journalist

Mats Carlbäck

Fler artiklar