Weekly News

Björn Ordlander ser både chanser och risker inom Life Science LIFE SCIENCE

Chanser och risker inom Life Science 


Sverige har en stark position inom Life Science. Innovationskraften är stor och många projekt når hela vägen fram till färdig produkt. Sverige har en lång tradition av Life Science. Den sträcker sig, vilket man kanske inte skulle tro, så långt tillbaka som till 1700-talet.

Det var då som svenska vetenskapsmän, som Carl von Linné, Carl Wilhelm Scheele och Jöns Jacob Berzelius, lade grunden till och skapade metoder för forskning som vi förstår den än i dag.

Senare, under 1800-talet, tog universiteten vid, och i dag har lärosäten som Karolinska institutet i Stockholm och universiteten i Uppsala och Lund gott internationellt anseende som drivbänkar för såväl nya läkemedel som medicintekniska landvinningar.
Sverige hävdar sig med andra ord väl vid en internationell jämförelse.

I dag går utvecklingen mot allt mer sofistikerade läkemedelsterapier och medicintekniska metoder och hjälpmedel.

Björn Odlander är medgrundare till venture capitalbolaget HealthCap och har som investerare i olika Life Sciencebolag, både i Sverige och utomlands, goda insikter i vad som händer inom medicinteknik och nya läkemedel.
– Ja, det händer helt klart mycket spännande. Det är naturligtvis extra glädjande att innovationskraften är så stor i Sverige liksom i såväl Danmark som Norge, som också håller sig väl framme, säger han.

Själv har han och HealthCap varit med att ta fram bland annat ny teknik för operation av hjärtklaffar så att man slipper öppna patientens bröstkorg. Tekniken används nu över hela världen och för patienten innebär den en säkrare operation, kortare konvalescens och mindre smärta. Ett annat exempel på ett framgångsrikt arbete är ett nytt läkemedel under utveckling för Wilsons sjukdom som är relativt ovanlig men som får stora konsekvenser för de som har sjukdomen.

Hur ska man då tänka om man funderar på att investera i Life Science? Om någon bör veta, så är det Björn Odlander.
– För det första ska man vara medveten om att Life Science är en bransch med risker. Möjligheterna till goda vinster på satsat kapital är stora, men det är också riskerna för förluster. Det betyder inte att man ska undvika att investera i Life Science. Det är viktigt att man är medveten om att det finns både en uppsida och en nedsida, understryker han.

– Av alla projekt som initieras är det under 10 procent som når målet att bli kommersiella produkter eller behandlingsmetoder. Ju längre ett projekt kommit desto större är chansen att det hela ska bli en framgång. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns lovande projekt som stupar på mållinjen därför att de sista testerna inte infriar eller motsvarar förväntningarna.

– På samma gång är det ju så att ju tidigare man går in i ett Life Sciencebolag desto större blir vinsten om produkten lyckas gå hela vägen.

Som vägledning för att hitta rätt i alla prospekt som kommer ut på marknaden har Björn Odlander några råd att dela med sig av.
– Först och främst ska man försöka skaffa sig så mycket information som möjligt om både bolaget det handlar om och den produkt man vill ha pengar för att utveckla. Det kan vara svårt, men är inte omöjligt även för den som inte är fackman, förklarar han.

– Sedan måste man försöka sig på att göra en bedömning av värdet av den produkt eller tjänst som bolaget arbetar med. Finns det redan befintliga väl fungerande terapier eller andra bolag som arbetar med samma problematik? Även om en sjukdom är sällsynt och därmed inte drabbar många kan ett nytt läkemedel få stor betydelse och därmed också generera betydande försäljning.

Det finns också andra parametrar att ta hänsyn till och som kan ha stor betydelse för hur sannolikt det är att utvecklingsföretaget ska lyckas.
– En sådan faktor är att se hur långt företaget kommit i sitt arbete. Ju tidigare man är i processen desto större är risken. På samma sätt gäller att risken är mindre om man är inne i slutfasen för att få exempelvis sitt läkemedel godkänt.

– En annan viktig sak att ta reda på bolagets ekonomiska förutsättningar att långsiktigt ro projektet i hamn. Att utveckla ett nytt läkemedel eller medicintekniskt hjälpmedel kostar och tar lång tid, ofta mer än tio år. Min bedömning är att allt för många bolag är underfinansierade redan från starten och att det sedan kan få konsekvenser när mer kapital måste hämtas in, understryker Björn Odlander.

– En tredje parameter är att se vilka andra som gått in som aktieägare i bolaget. Det berättar också en hel del om vilka förutsättningar som finns för att lyckas långsiktigt.

Det finns alltså många om och men att ta ställning till för den som funderar på att investera inom Life Science och som vill vara med att driva utvecklingen framåt.
– Jag vill ändå inte avråda någon. Vad det handlar om framför allt är att vara försiktig, att vara medveten om riskerna och att förstå att det handlar om en långsiktig investering. Det kan också vara förnuftigt att inte lägga alla ägg i samma korg.

– Om man investerar i, låt säga, fyra Life Sciencebolag kan man ta en förlust i ett eller två bolag om de går på öronen, som sedan kan kvittas mot vinst i de andra. Det är så man bör se det.

– Ett annat alternativ är att satsa i fonder med inriktning på Life Science. Då får man både tillgång till expertkunskaper inom Life Science och gör en väl diversifierad investering, sammanfattar Björn Odlander.

Dela artikeln

Journalist

Fredrik Söderlund

Fler artiklar