Weekly News

Bioplaster – ett slösande av miljön 


Plastpåsen har under en längre tid varit, och är fortfarande i skottgluggen som ett tydligt exempel på miljöslöseri, ett statement som i allra högsta grad kan ifrågasättas, men som ändå driver på utvecklingen. Kanske ska man bara ha papperspåsar, inte säkert att det är bättre för miljön, kanske ska man ha egna bomullsbärkassar som är lika osäkert. Kanske ska man inte ha några påsar alls, eller kanske ska de vara av bioplast, det vill säga material som kommer från förnyelsebara källor och som i vissa fall är komposterbara.

Rent materialmässigt är bioplasterna intressanta alternativ i många sammanhang, inte bara till bärkassar och förpackningar, de används till exempel inom textilindustrin, inom jordbruksprodukter, i bilindustrin, elektronik- eller byggnadsindustrin för att bara nämna något.

Om vi tillverkar bärkassar av bioplast får vi produkter som har en bättre miljöprofil, men som inte nödvändigtvis är lösningen på nedskräpningsproblemet som egentligen ligger till grunden för hela diskussionen om plastbärkassar. Bioplasterna är material för framtiden som finns redan nu och som kommer att växa snabbt under de kommande åren. Potentialen är enorm. Det förstår man när man tar del av organisationen European Bioplastics statistik som visar att det år 2016 producerades 4,16 miljoner ton bioplast – att jämföras med en bra bit över 300 miljoner ton för fossilbaserade plaster. Av denna mängd var cirka 23 procent bionedbrytbara kvaliteter. Här har industrin helt klart en uppgift, man måste effektivt sprida budskapet om att ordet ”bio” inte med någon självklarhet betyder att det är material som naturen själv tar hand om.

Materialen är med andra ord bara i sin början. Nya produktionsanläggningar byggs runt om i världen, i Europa där också mycket utveckling sker, väntas produktionen ha vuxit med en faktor 20 till år 2025. Upp emot 160 000 avancerade jobb förväntas skapas i sektorn. Med rätt regelverk kan siffran hamna runt 300 000 nya jobb år 2030 enligt European Bioplastics. Nya material från biobaserade råvaror eller restprodukter utvecklas i snabb takt. Att restprodukter kan användas är ett tydligt exempel på hur bioplasterna passar in i den cirkulära ekonomin.

Regelverken är en intressant fråga. För att utvecklingen, både i Sverige och i andra länder ska kunna fortsätt, måste det finnas en politisk vilja som främjar, och inte motarbetar bioplaster. Myndigheterna spelar en viktig roll och att skapa en drageffekt via politiska styrmedel kan betyda mycket för utvecklingen. Det finns intresse inom den politiska världen, men man har inte satt sig in tillräckligt i möjligheterna för att våga ta beslut som gynnar bioplaster. ”Alternativen till plastkassen är för okända”, sa till exempel miljöminister Karolina Skog nyligen till Sydsvenska Dagbladet. Okunskapen är tyvärr stor.

I dag finns det bioplaster som kan ersätta I stort sett alla konventionella plastmaterial. Egenskaperna är de samma, fördelar är till exempel reducerade utsläpp av växthusgaser och möjligheter till kompostering, oftast industriell sådan.

Allt fler stora varumärken inser möjligheterna med bioplastlösningar och lanserar produkter baserade på dem. Bra exempel är Procter & Gamble, Coca Cola, Danone, Puma, Samsung, IKEA, Tetra Pak, Heinz och Toyota. En annan jätte, leksakstillverkaren Lego, har för avsikt att tillverka sina välkända klotsar av biomaterial i en snar framtid.

En fråga som ofta dyker upp i diskussionerna kring bioplaster är om man ska utnyttja odlingsbar mark för produktion av plastråvara. Borde man inte prioritera produktion av livsmedel? Frågan är relevant, men baseras på okunskap. Den odlingsbara areal som i dag används för råvara till bioplaster är cirka 0,02 procent av den totala, odlingsbara ytan. Skulle vi ersätta all fossil plast med bioplast skulle vi behöva använda drygt fem procent av all odlingsbar yta. Inga ytor som kraftfullt skulle påverka vår globala livsmedelsproduktion, där har vi mycket mer att vinna på att i stället ta hand om all den mat vi faktiskt producerar och se till att den inte går till spillo. Vi skulle mer än väl kunna försörja jordens befolkning om vi kunde stoppa matspillet.

Bioplaster i avfallsströmmen är en annan fråga som tas upp tämligen ofta. Det är sant att bioplaster, beroende på ursprung, kan bli ett problem i den vanliga avfallsströmmen för fossila plaster. Det kan komma att behövas separata insamlingssystem, och det har EU kommissionen stöttat vid en omröstning i början av året. Som ett tillägg i Waste Framework Directive sägs att det ska skapas separata, certifierade, insamlingssystem för biobaserat avfall. Det insamlade materialet ska återvinnas organiskt.

Här i Norden har vi sedan 2012 Nordisk Bioplastförening som samlar producenter av råvara, produkter och användare av bioplaster. Förutom att främja och förenkla marknads- och teknologiutveckling är uppgiften också att bygga kontakter med media och jobba för att media publicerar information om materialen på ett korrekt sätt. Dessutom ingår det i arbetsuppgifterna att informera politiker och myndigheter om möjligheterna med bioplast och jobba för att korrekta ramverk skapas. Föreningen är också en del BON, Bioplastics Organisation Network, som jobbar under European Bioplastics som nationella föreningar. 

Fakta

Revidering: Johanna Sjöberg

Dela artikeln

Journalist

Nordisk Bioplastförening

Fler artiklar